På sätt och vis är väl det bra. Typ när jag var 16 och vi festade så hårt i varandras lägenheter att grannarna ringde störningsjouren, så visste man ju att det var lugnt. Polisen var typ alltid tvungna att köra från Arjeplog vilket innebar att man hade gått om tid på sig att få ut alla och sen var allt frid och fröjd. Men så ska det ju inte riktigt vara. Att småkids kommer undan med lite partaj är väl en sak. Men tänk om grannarna ringt i nått annat ärende, typ att de sett en gängmisshandel eller hört hur grannen misshandlar sin partner. Då ska det fan inte ta flera timmar innan polisen dyker upp. Så på så sätt är det ju bra. Och senaste åren har det ju gått "utför" med Arvidsjaur lite. Det finns fler och fler oönskade incidenter. Och det är ju bra att man faktiskt bemöter problemen istället för att bara låta den negativa spiralen fortsätter.
Det som är dåligt är ju att man valt att göra det på relativt jäkla fel sätt. För vad är det som krånglar? Vilka är de problem som ökar? Jo, de är näst intill uteslutande ungdomsrelaterade. Och i en kommun som Arvidsjaur, där det satsas fruktansvärt lite på ungdomar så är ju inte det så himla konstigt heller. Det finns ju ingenting att göra. UG har nästan aldrig öppet, månadsdiscot för minderåriga har man lagt ner, föreningslivet är dött, om man bortser från ifall man vill hålla på med vissa typer av idrott. Och att lägga som locket över kaoset så är dessutom ungdomsarbetslösheten stor där. Det är inte konstigt att det går snett för många. Det är inte konstigt att det skapas en ilska och destruktivitet mot samhället. Och visst, nu har vi diverse unga individer som kanske faktiskt börjar vara utflippade nog till att även jag känner att det bör ligga på polisens bord. Men det är ju en väldigt kortsiktig insats. Vill man tänka lång sikt, vill man tänka hållbara lösningar, vill man tänka att problemet ska försvinna och inte bara bemästras, då är det ju inte polisen man ska vända sig till. Då är det ju preventiva åtgärder för hela slanten. Att skapa en känsla av meningsfullhet i vardagen. Att skapa en känsla av delaktighet. Att skapa forum där det är okej att vara arg, där det till och med kan vändas till något konstruktivt. "Hårt mot hårt"-metoden har inga som helst belägg för att ge effekt mot ungdomar. Snarare gör man bort sig och skjuter den här, relativt stora gruppen ifrån sig.
Det är ju samma sak i de lägen där någon faktiskt åker dit. Säg att man plockat Conny, som rökt på. Ska man skicka in honom på kåken? Nej. Det är ju därför det finns en massa undantagsregler och påföljder kring just gruppen ungdomar. För det kommer kosta samhället enorma mängder pengar ifall Conny aldrig skärper till sig, utan fortsätter att tomta runt kring droger, kriminalitet och flum. Och varje utbildad påläst människa VET att fängelse sällan rehabiliterar dessa individer, utan snarare gör det värre. Hårt mot hårt fungerar inte, hur arga privatpersoner än blir. Det kostar bara pengar.
Så ja... Det är väl kul att det finns poliser även i glesbygden. Men jag tror man ska tänka både en och två gånger över vad man förväntar sig få ut av den här utvecklingen.
0