Några år senare, äldre och klokare har jag kommit fram till följande slutsats; en gredig människa har väl ALLTID "nyss sett Batman" och det har ju noll och ingen roll för om man är redo att se Batman igen! Faktum är att historien får en ny botten av tradgedi kring hur extremt mycket den där snubben måste ha ogillat att hänga med mig, när inte ens Batman, med pizza, kunde övertala honom. Fullständigt slöseri med tid! Också på gränsen till att hamna inom facket "fullständigt "dum i huvudet" gällande den här snubben. För om man summerar så tackade han ju trots allt nej till mig, pizza och Batman! Ser inga potentiellt romantiska solnedgångar med ett sånt pucko!
Men jag har alltid ÄLSKAT superhjältar! Jag minns med värme att kliva upp på helgen, tidigt som fan, för att kunna se Spindelmannen och Batman i tecknad version. De bästa versionerna dessutom vill jag mena. Jag är helt förälskad i historien bakom och myten kring dessa superhjältar. (Med undantag för Stålmannen, Captain America och Hulken som jag helt enkelt aldrig gillat.)
Sen är det, sedan decenier tillbaka mellan mig och min äldsta vän Emil, en pågående het diskussion om just Spindelmannen eller Batman är bäst.
För några år sedan så grundade jag en tes om hund- och kattmänniskor, mycket baserat på just mig och Emil och våra väldigt olika personligheter. Han är glad, lättsam optimist som tror att allting löser sig till det bästa. Vad tycker ni han låter som? En jättestor slaffsig hund som inte kan nöja sig med att vifta på svansen, utan i själva verket viftar på hela kroppen, för att han är så glad och exhalterad över att det äntligen är morgon så han kan göra exakt samma sak idag som han gjorde igår. Och dagen innan dess! Men Emil... Jag ska inte säga att han avskyr hundar, men han är sanningens namn inte särskilt förtjust i dem. Vid sådär ett tusental tillfällen har han exempelvis förklarat för mig att alla hundar bits och har de inte bitit någon än så är det bara en tidsfråga, enligt honom. Katter däremot är han rätt förtjust i och har haft flera stycken. Och så kollar vi in mig som person; lätt cynisk, lite bitter, bakslug, opportunistisk, kalkylerande, analyserande, ältande... Vad låter jag som? En kattjävel! Och hur känner jag inför katter; hellz no! Enda anledningen till att din husdjurskatt inte dräper dig är att den är för lat för att då måsta ta tag i att föda sig själv och alla katter klöss! Hundar däremot, i alla dess färger och former är jag vansinnig i! Det är det bästa i världen jag vet!
Stickspår? Nja men exakt såhär är det med diskussionen om Batman och Spindelmannen också! Det är samma bas, men ny slutledning. Spindelmannen är betydligt mer lättsam och ljus, medan berättelsen om Batman är mer mörk, twisted och bister. Emil VS Sara! Peter Parker utsätts för ett bett som ger honom superkrafter medan Bruce Wayne hade kunnat vara vem som helst i grunden. Emil lever lite med inställningen att det när som helst kan ske ett underbart mirakel medan jag är lite mer för att skapa mina egna mirakel om jag ska förvänta mig någon typ av högre smällar. Spindelmannen är en otroligt familjeorienterad berättelse med många viktiga biroller som är fulla av värme, kärlek och omsorg. Emils familj. Batman har ingen familj. Han har en cynisk butler och en trött polis. Robin förvisso, men det är väl då den enda som är minsta lilla munter, och sällan av rätt anledningar ska sägas. Möt min familj! Spindelmannen är något av Marvels flaggskepp. Det är den okränkbara hjälten, som i princip aldrig behöver korsa vägar med andra superhjältar särskilt eller jämföras med dem (troligen för att han skulle förlora!) utan får vara Marvels lilla golden boy = Emil. Batman däremot är i ständig jämförelse med en tomte i rödblå pyjamas (syftar till Stålmannen, men notera att det skulle kunna hinta om någon annan!) och har ett seriöst lillebrorskomplex därborta på DC comics. Jag i ett nötskal skulle jag vilja lova.
Men min huvudpoäng är, trots att jag älskar Spindelmannen mycket, att Emil har fel! Batman är överlägset mer imponerande. Han är en helt vanlig snubbe som enbart på grund av motivation blivit överlägset skicklig inom teknologi, kampsport och att få damerna på fall. Spindelmannen blev biten av en spindel och har inte behövt jobba ett skit för sig. För att inte gå in på birollerna! Farbror Ben är väl då på inga sätt unik, medan Alfred är ett tvättäkta original! Han är så originell att det är han som anses stereotypen idag för hur en butler ska vara i ett fiktivt sammanhang! Hur många skurkar från Spindelmannen förutom Green Golbin och Kingpin kan du egentligen nämna vid namn? Max en, för det är så minnesvärda de är, för det är så tapigt skapad Spindelmannen är! Kontra Batman där du säkerligen kan rada upp 10 stycken utan att alls bli svettig.
Och utifrån denna, väl underbyggda argumentation, vill jag ropa högt av glädje för den 22:a september, då serien Gotham ÄNTLIGEN har premiär på Fox! Kunde jag injicera serien i mitt blodflöde så skulle jag! Så mycket har jag längtat! Mer Batman, eller åtminstone Batmans stad, åt folket!
0